Första kvällen och morgonen därpå

Ok, en rubrik som ovan kanske lätt för tankarna till hejdlöst supande för att fira min första kväll här och sedan till svinkrabbisen morgonen därpå, men detta är lyckligtvis inte fallet.

Igår efter att jag installerat mig på mitt rum dök två australiensiska pojkar upp, båda från Melbourne. Vi talade en stund och sedan gick de iväg. Då de senare återvände till rummet tänkte jag att nu måste finne-fasonerna (=bl.a. den kroniska blygheten) glömmas, så jag frågade vad de hade för middagsplaner och ifall de har något emot att jag hänger med. De sade att jag gärna får komma med och så gick vi till en kinesisk restaurang nära hostellet.

Ryan och Andrew var på en 10 månaders (!) jorden-runt-resa. De hade börjat med Asien, var nu i Europa och skulle ännu via Nordamerika före hemfärden. Jag fick ganska hastigt märka att den australiensiska accenten kan vålla problem för oss språkligt bevandrade skogsfinnar. Jag frågade var de varit före de kom till Frankfurt. Jag uppfattade ett ortsnamn som lät som "Rhyme" (uttalades alltså typ som det engelska ordet för rim) och de sade att staden ligger i Italien. Jag svarade typ ok, den orten känner jag inte till. Då tittade båda lite frågande på mig och förklarade att de talade om den italienska huvudstaden... Ett liknande problem uppstod då den ena frågade om inte Räikkönen är från Finland. Visst är han det, men det krävdes några upprepningar före jag förstod vem vi talade om ;)

Senare på kvällen träffade jag två andra av invånarna i mitt rum, båda studeranden. Den ena från Sevilla och han kommer att läsa på samma uni som jag. Den andra från trakten kring Stuttgart och han skulle till yrkeshögskolan här i staden. Båda bor på hostellet, eftersom de tills vidare inte hittat någonstans att bo. Plötsligt tyckte jag inte lika synd om mig själv, som måste vänta ett par veckor på att få mitt rum.

Efter ett lite magert morgonmål på hostellet (vad har folk i dessa delar av världen emot pålägg?!?) gick jag till Deutsche Banks kontor som ligger runt hörnet. Där öppnade jag ett konto och betalade min tyska kåravgift. Allt gick på tyska och jag förstod i princip allt som berättades, undrar bara om flickan som betjänade mig förstod lika mycket av mina smarta inlägg i diskussionen =)

Om en dryg timme ska jag träffa min tyska tutor nånstans vid uni och senare borde jag åka in till kärncentrum och butikerna för att hitta en ny ryggsäck.

Glömde i mitt förra inlägg tacka dem som kom till min lilla avskedsfest på fredagen, sku våga påstå att stämningen var nästan lika bra som på de gamla, nu nästan legendariska kebabkvällarna. Ett specielllt tack för den survival-kit jag fick ;)